I ain't stupid

I know you lie

'Cause your lips are moving

Tell me do you think I'm dumb?

I might be young, but I ain't stupid

Talking around in circles with your tongue

I gave you bass, you gave me sweet talk

Saying how I'm your number one

But I know you lie

'Cause your lips are moving

Baby, don't you know I'm done

If your lips are moving, if your lips are moving

If your lips are moving, then you're lyin' baby

Hey, baby, don't you bring them tears

'Cause it's too late, too late, baby

You only love me when you're here

You're so two-faced, two-faced, babe

Skön musik i sängen med mina nya lurat är det bästa när man är klar med 11 patientfall och det är nyår i morgon!

Tove Lo, min räddare

We're not happy ever after

We don't got what it takes

And we don't make plans

Cause we're never gonna last

We're not forever

You're not the one

You and I, we're a timebomb

Tove Lo - Timebomb

29 december och tentaångesten är påtaglig

Jag blir fort uttråkad här hemma hos mamma. Innan julen var det ju full fart med plugg, fester och folk hemma i Örebro. Nu är det mest jag och mamma hela dagarna... Idag åkte vi till hennes jobb och jobbade. Jag tentapluggade och hon ja, jobbade. Efter det for vi runt och köpte massa saker. Roliga saker, som kattsand och klösbräda! Haha, men det börjar bli verkligt nu... Jag får hem en liten katt snart! 

Igår kväll träffade jag Daban också! Vi såg på Bridesmaids. Den filmen är så klockren, haha... Beskriver oss tjejer när vi är som galnast och desperatast rätt bra. 

I morgon ska jag träffa min Sagiwagi och sen är det ju nyår på onsdag! Dagarna bara rullar iväg. På ett sätt längtar jag tillbaka till Örebro. Det är rätt skönt med vardag. Sen längtar jag efter allt trevligt folk hemma i Örebro. Äntligen känns Örebro som hemma. Sen längtar jag ju efter misse-kissen också!!

Du och jag missen! <3 

Hörlurar

Här ligger jag och testar mina nya hörlurar. Idag köpte jag de äntligen. Tjatar om ett par "on-ears" i typ ett halvår. Jag har ett par Beats som jag fick julen för två år sen, men de är så stora! De fungerar utmärkt hemma, eller på ett plan, eftersom de har brusreduktion. Men att ha på sig när man är ute och flänger går inte riktigt, de är för tunga och glider bara av. 

Så nu har jag dessa, från AKG också!

Mycket bättre för öronen än in-ears säger audionom-Ellen! Så, kidz, använd kåpor/on-ears (vad man nu kallar dem)! Bättre för hörselgångarna och hörseln i sig. Extern otit, ytte hårceller och sånna grejer, ni vet!

Jul -14

Igår var det jul hos Amanda och hennes familj. En supermysig dag och kväll!

Idag var jag hos min syster och alla barnen med pappsen!

Jag och en otroligt fin människa.

Snygg var jag också. Så nöjd med både går och smink! Och gener. 

(Hoppas min humor lyser igenom haha...)

Idag var det gos med min systers bedårande katt!

I Uppsala var det riktigt mycket snö! Säkert 5 cm och -12 grader, brr!

Julafton i morgon

Det jag gått fort de senaste året. Känns som vi precis plockade ner allt pynt. Nu har det hunnit gå ett år...

En del är samma som förra året, men mycket är annorlunda. Jag har en ny, egen lägenhet, något jag bara kunde drömma om för ett år sen, och snart har jag en katt också!

Jag kommer heller inte fira julen i år som jag gjorde förra året. I morgon kommer jag fira med min finfina vän Amanda! Inte med min familj som alltid. 

Det ska bli så kul att fira med henne och hennes familj, kommer säkert bli hur trevligt som helst. Äkta vänner som öppnar armarna till en vän i behov! Haha.

God jul everybody!

Kissemiss

Så, i januari skaffar jag katt.

Jag ska bli jourmatte till en katt som fyller 10 år i sommar, och är född samma dag som min mamma faktiskt. Så hon har redan vunnit en poäng hos mamsen!

Jourmatte innebär att jag låter katten bo hos mig, matar henne, gosar med henne och tömmer hennes kattlåda. Hon är inte min föralltid utan bara medans hon letar hem. Jag tar hand om henne åt Örebro katthem, så att säga. Just i detta fall kanske hon får stanna. Men jag måste testa min allergi, om en katt passar min livsstil och om hon trivs i min lilla lägenhet! 

Jag längtar redan nu till januari när hon kommer hem till mig. Asså helt sinnessjuk vad jag längtar! Jag förstår inte att jag kommer ha en katt hemma hos mig. En mysig, gosig misse som kommer kurra och spinna och hålla mig sällskap! Tänk all kattskit jag kommer se och all kattpäls jag kommer städa!

Här är hon i alla fall;

Skulle ni vilja titta på en video på min misse är det bara att klicka in på länken nedanför.

https://www.youtube.com/watch?v=AiW7FdhyVNk

Skulle någon vara sugen på en katt - adoptera!
Vill ni bara kolla på fina katter, kolla in Örebrokatthems sida, orebrokatthem.com

Eller, det var nog rätt bra

Jag skrev ju igår om hur jag ville åka till USA. Jag vill träffa min ex-familj, men samtidigt är jag så otroligt glad att den inte blev av, av flera anledningar... Men en av anledningarna är allt plugg!

Jag hade missat den praktiska tentan igår, som hade behövts göras veckorna efter jul istället. Efter jul har vi också två salstentor, samma vecka. 16 poäng tenta på 2 dagar. Sinnesjukt. Dem hade jag behövt plugga till, i USA. Och den praktiska. Och de 11 patientfall vi fick ut i förrgår, som ska redovisas på ett seminarium drygt 12 timmar efter vi skulle ha landat i Sverige. Jag har så mycket plugg, verkligen. Det är inte jullov, utan distansplugg i två veckor. 

Sen skulle jag inte fått träffa mina älskade vänner! Tänker speciellt på jäveln i Luleå, som aldrig är hemma i Stockholm och därav är skitsvår att träffa. Inte för att jag träffat mina vänner som är kvar i Stockholm heller så mycket men... Det ska bli skillnad! Alla ska komma till Örebro, festa på Örebro-style, och kolla på katten! 

Jag tar emot bokningsbeställningar. Och angående katten, det kommer alldeles strax ett inlägg om vad fan jag menar med att folk ska kolla på katten.

 Mig alltså, mijao.

 Asså, det kommer bo en katt i min lägenhet... Bara håll ut så kommer inlägget snart!

Jullov. Typ. Inte alls.

Idag är en svårare dag. Idag skulle jag ha åkt till USA. För förut hade jag familj där. Det paketet försvann liksom när pojkvännen försvann. 

Det som ska vara bra med familj är ju att vad man än gör blir man aldrig av med dem. Tyvärr är det ju inte så när man blir lika förälskad i ens partners familj, som i partnern. För att sedan förlora den kärleken till partnern, men ha kvar den till familjen. Att äntligen hitta en familj där man passar in, där man får vara galen, egen och gå sin egen väg, för att sedan förlora det där familjebandet. 

Jag hade en bror där borta. Jag har aldrig haft syskon, men jag fick en bror. En underbar person, som jag saknar redan nu. Jag hade två fantastiska vuxna att kalla svärföräldrar men de är inte heller kvar på samma sätt.  Sen hade jag två fantastiska hundar. Och att jag aldrig mer kommer få se Dupo känns förjävligt. Haddock är ung så chansen att få se honom är större. Jag hade så gärna suttit på ett plan påväg mot dom nu...

Det är väl så jag får tänka, att jag kommer se dem igen. Under en ny USA resa. Jag är inte klar med USA. Tankarna om UT Dallas (eller annat universitet) står kvar och det ska definitivt bli en roadtrip till. En resa till USA har redan börjat planerad med min vän. Hon har kontakter bland annat i Utah och vi är båda två sugna på ett till USA äventyr. När det blir av, det får vi se! Nästa sommar? Sommaren efter det?

Jag är på väg till Stockholm nu. Det är alltid något. Inte alls dåligt faktiskt. Längtar efter mina vänner (de som inte lämnat mig för äventyr över hela världen. Host, Ida & Emelie, host.) och längtar efter min mamma. Och har ju lite förlorad familj i Stockholm också som jag i alla fall får åka krama och prata med!

Jag hade en praktisk tenta idag. Den gick bra, tror jag i alla fall. Examinerades av en tjej i en klass över oss. Vår PIMP/handledare, haha... När man ska blanda rollen som medstudent och handledare kan det bli krångligt, haha! Hur som helst gick det nog bra, nervöst bara!

Jag har inte haft något internet hemma och massor av plugg och flytt osv, därför har bloggen varit tom trots mitt "nu kommer jag tillbaka". Men det känns bra, jag skriver när jag vill. 

Puss och kram

Btw, I'm blond

Före:

Efter:

Så. Jävla. Nöjd.

Nya lägenheten

Älskar den <3

Kanske börjar komma tillbaka

Efter en veckas paus kanske jag börjar komma tillbaka.

Jag blir starkare för varje dag.
Never a mistake always a lesson, right?
Typ så klyshig känner jag mig.
Men stark är jag, och lägger det mesta bakom mig. Så man måste leva.

Hej då.

Allt och alla jobbar emot mig, inget går min väg.

Jag stänger ner bloggen nu. Kanske bara tillfälligt, kanske för alltid.

Livet har aldrig varit så tungt som nu, aldrig.

Idag skulle jag plugga...

Men eftersom mitt konto låst sig/uppdateringar på hemsidan/okänd anledning kommer jag inte in på skolands plattform, studentforum. Man måste logga in på studentforum för att komma till Blackboard, där allt vårt kursmaterial ligger. Så som inspelade föreläsningar, åhörarkopior osv. Jag är i Stockholm i helgen, jag behöver lite mammatid och kompistid efter det som hänt den senaste tiden... Så, jag valde att inte ta med min dator, då den väger så mycket, och på den har jag automatisk inloggning, vilket gör att jag hade vetat om det var jag som var korkad och hade glömt mina inloggnings uppgifter eller om det faktiskt var hemsidan. När jag försöker logga in står det nämligen "dina uppgifter kunde inte valideras". Inte "fel lösenord eller användarnamn" utan "kunde inte valideras".... Sen tog jag så klart inte med min böcker, då jag endast skulle vara här över en dag, och tänkte att jag har saker jag kan och ska göra som endast behöver dator, så struntade jag i alla tunga böcker. Så istället sitter jag här, utan böcker, med en näsa som inte fungerar pga kass sjukvård, och känner mig ensam.
Saknaden är lite extra idag... Men jag ska försöka att inte tänka på allt det negativa. Eller skriva för mycket här. Jag vill inte att detta ska bli en deppblogg, även om jag samtidigt vill att det ska spegla mitt liv. Jag har de senaste dagarna övervägt att skippa bloggen. Att stänga ner den. Men jag vill nog trots allt hålla den levande. Nej, jag har inte längre en pojkvän i Umeå eller svärföräldrar i USA eller annan släkt utspridd över världen som kan tänkas vilja veta vad jag håller på med, jag har förlorat allt det... Men jag gillar att skriva. Jag struntar i vem som läser. Om så ingen läser, eller folk jag ogillar läser, eller folk jag förlorat för den delen. Jag vill skriva för att jag gillar det. Sen kan jag ju förvarna, denna blogg kommer troligtvis inte vara speciellt spännande en tid framöver. Uppdateringar kommer eventuellt vara glesa. Jag behöver som sagt läka, och jag vill inte blotta hela mitt hjärta här. Det känns svårt att skriva på ett sätt. Jag vill ju som sagt inte skriva ut allt det onda, det jobbiga, som ändå finns här. Samtidigt vill jag ju inte måla upp en bild av att jag älska lever loppan och allt är så skimrande rosa och perfekt, för det är det ju inte. Jag saknar och jag kommer fortsätta att sakna. Förstår ni balansen? Jag är ju inte heller någon snygging, som endast kan lägga upp selfies och skriva om mitt senaste sminkinköp eller tipsa om hur du enklast håller en brun utan sol bränna snygg.

Nu känner jag att det blev två inlägg i ett här... Men jag ska strukturera upp det med en sammanfattning:
- Så... jag borde ha pluggat, men jag kan inte.
- Min läkare från vårdcentralen ska skicka en ny remiss till Capio så jag får träffa en ny specialist om 3 månader. Det visade sig också att läkaren på USÖ tänk skicka mig till röntgen för att röntga bihålorna, dock varit väldigt otydlig om det för mig... Dock var hans bemötande mot mig inte acceptabelt, även om det känns lite bättre när jag vet att min utredning inte är helt klar. Han tog mig fortfarande inte på allvar, och pratade bort mina problem och sa ju att jag troligen bara inbillade mig... hur som helst.
- Jag ska behålla bloggen, och försöka att skriva om saker som inte innehåller känslor... Hm, lycka till!

Vad naiv jag var

Jag trodde jag skulle få hjälp av en specialist på sjukhus. Så otroligt naiv jag var.

Jag trodde jag skulle få hjälp, men oj vad fel jag hade. Hur kunde jag tro att sjukvården var till för mig som patient? 

"Om 8 dagar får jag äntligen hjälp", hur kunde jag vara så fruktansvärt dum?!

Jag ska ringa sjukhuset i morgon, och Capio. Till sjukhuset ska jag förklara att det inte är okej bemötande, och att jag inte är nöjd. Jag vill träffa en annan läkare. Helst så fort som möjligt, men helst också på något annat ställe än sjukhuset. 

Känns som hela min värld rasat

Vid det här laget vet alla som känner mig vilket helvete jag levt med med min näsa sen februari. 

Idag var jag hos en specialist på sjukhuset här i Örebro. 

Jag berättade att jag inte kan sova, flyga, leva, att det luktar blod när jag anstränger mig eller när det är kallt ute.

Han kunde inte se något och sa att "vissa upplever att de är täppta i näsan när de inte är det".

Så alla som har hört min näsas patetiska försök att andas, de inbillar sig också? Alla som alltid säger att jag alltid låter täppt i näsan, de har fel? 

Hur fan kan man bara skicka hem mig med ordination att spola näsan?! 

Jag vill bara gråta... Jag har redan gråtit. Nu känner jag mig helt hopplös. Vill bara lägga mig i en säng och bara försvinna. Inte sova, för det går inte. Men vad fan spelar det för roll.

Mamma blir så arg, och min mamma blir inte arg speciellt ofta. Jag har inte hört henne så här i alla fall. Jag ska ringa till det privata alternativet här, Capio läkargrupp. De har en öra/näsa/hals avdelning. Hoppas verkligen de har lite vett i skallen. 

13 timmar och 20 minuter

Nu har seriöst nedräkningen börjat. 13 timmar och 20 minuter till min läkartid. Jag orkar inte mer nu. Jag försökte sova utan nässprej men det går inte. Utan nässprej får jag seriöst andnöd. Jag är som en fisk på land. Ligger bara och försöker andas, kippar efter luft. Så jag satte mig upp, tog nässprej och sprejade. Detta gjorde att jag istället fick ännu svårare att andas. 

Det här går inte längre! 

Jag ska inte överdriva det minsta i morgon, men jag ska fan se till att bli av med skiten! Fyfan vad dåligt jag mår nu. Tycker dessutom att det spridit sig längre ner, har flera gånger fått "astma andning" när jag andats genom munnen. Ni vet när det rosslar och piper i luftrören? 

Jag vet att jag tjatar men lägg en kudde framför mun och näsa och andas. Går det bra? Nej, misstänkte väl det. Tyvärr är det min verklighet, typ. Det blir värre för varje dag nu.

Inte som förut längre

Igår tog mitt treåriga förhållande slut. Det vet nog de flesta som är vän med mig eller Robert på Facebook. 

Det är nog rätt självklart att livet är lite tungt nu. 

Så det finns stor risk att bloggen kommer vara rätt tom nu och en tid framöver.

Igår när det blev offentligt på Facebook så fick jag sånt otroligt stöd från mina vänner, vilket kändes fantastiskt. 

Robert är en fantastik person, som jag fortfarande älskar av hela mitt hjärta. Ibland räcker tyvärr inte bara kärleken...

Jag behöver lägga tid på mig själv och ge tid att låta mig själv läka. 

Vi hörs och ses när jag orkar <3

Jag vet att jag tjatar om min näsa men...

Att inte kunna andas är så frustrerande.
Att inte kunna känna smak eller lukt är också frustrerande.
Att äta mat med bra konsistens är bara fel.

Jag är rädd för sprutor och tanken på att bli sövd, men just nu vill jag bara att det ska bli torsdag, så jag får träffa min läkare. så han kan boka in en tid för operation. Jag vet inte om det finns något annat alternativ, inte när min näsa fungerar så dåligt som den gör. I förrgår natt drömde jag, i två omgångar, att jag höll på att kvävas på diverse sätt. Så dåligt fungerar min näsa, att jag i drömmarna inte får tillräckligt med luft. För det får jag ju inte heller.
Trött på att vänta på en sjukvård som är långsam, med ett system som inte funkar. Hade man kunnat skicka remisser mellan landsting hade jag fått träffa en specialist i september. I stället har mina besvär hunnit bli så besvärliga att jag har svårt att tänka på annat.
Ge mig torsdag och något som hjälper, tack!

Och här står jag och lutar mig mot en vägg och ser stilig ut

Det här fredagseftermiddagens outfit.

Nya mjukisbyxor och skjorta. Fin combo!

Bytte om nu efter en dag på campus. Campus i Umeå då alltså.

Jag älskar mina bra mjukisbyxor som väl egentligen är pyjamasbyxor, men vem bryr sig?

De har mitt favoritdjur på sig, pingviner, så ingen är gladare än jag! Hur söta som helst och väldigt vintriga/juliga. WOHO!

Jag börjar bli trött på dig, näsan

Jag är trött på min näsa, som suger på att vara näsa. Det ända den är bra på är att hålla upp glasögonen. 

Andas? Nej, det har den lagt av med. Andnings funktionen genom näsan brukar väl ligga på runt 50%.

Känna lukt? Ja det la den av med för ett halvår sen. 

Bara 8 dagar kvar till jag får komma till sjukhuset så jag kan börja processen med att få hjälp. 

Skitnäsa.

Saknar den här hunden!

Verkligen. Jag älskar Dupo, den finaste hunden som finns. Saknar honom så mycket; hans fluffiga päls och hans mysiga pussar. Han är, utan tvekan, den finaste hunden. Sen att han är ett svartsjukt monster, det är en annan sak. Haddock, den nya unga hunden är ju såklart ett hot mot Dupsan, så han är svartsjuk och håller på. Eller ja, svartsjuka, kamp om vem som är alfahanne, men lite uppmärksamhets tävling är det definitivt mellan dem.

Men han är ändå världens finaste!

Här var en av de sista kvällarna, alla var ute förutom jag och hundarna. Och hade jag inte haft hundarna hade jag inte vågat vara ensam i det där gigantiska huset! Usch, stort, tyst och ensamt. Men nu hade jag mina bros där som höll mig sällskap.

Saknar hur som helst denna voffs massor. Vi klickade så otroligt bra när vi träffades för första gången för snart 2 år sedan, och kärleken har hållit sig varm den dess ;)

Det här var någon av de första dagarna, Dupo hade saknat mig och låg och slemmade på mitt ben <3

Helt okej att bli väckt av denna kille, Haddock, med gos på sängen. Tycker om honom vääääldigt mycket han med!

Lördagstur

I lördags var jag och mamma ute och gick i skogen Kilsbergen, ett område några mil norr om Örebro. Vi hade dock ganska otur med vädret. "Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder" i all ära men när det var då dimmigt som det var, då finns det inte så mycket man kan göra med kläderna.

Jag upptäckte en bro, men ingen sjö. Trodde att sjön var en äng först, då det saknades träd i skogen, men förstod när jag såg bryggan att så inte var fallet.

Jag har saknat att ha på mig friluftskläder och laga mat på stormkök!

Hemma tidigt

Hemma redan nu. Sista patienten hade avbokat så vi fick gå vid 3, hur skönt som helst.

Ändå trött, man blir liksom det oavsett. Det är ändå en press att vara på sjukhuset hela dagen. Dessutom sover jag aldrig lika bra natten innan praktik. Vaknar flera gånger då jag är rädd att försova mig.

Men nu ska jag bara slappa hela kvällen!

Praktik

Någon annan som varit vaken i en halvtimme?

Inredning

Jag försöker leka upp några slags arkitekturkunskaper och inreda mitt nya hem. 

Det är ju inte en lyxvilla på 300 kvadratmeter så lite planering behövs. Planerat att använda hyllsystem från elfa. Otroligt praktiskt, alltså verkligen! Fungerar som klädförvaring, skrivbord, allmänförvaring och upphängning av tavlor, bland annat!

Detta gör att jag kan få bort saker från golven och upp på väggarna. Har dessutom väldigt högt i tak, 2.65 så ska fylla taket med kartonger och därmed förvaring av saker jag inte behöver "just nu". December kan verkligen inte komma fort nog nu.

En kalkerad ritning av min lägenhet och hur jag tänker inreda den!

Innergården + stol

Idag var jag förbi min nya lägenhet. Jag är rätt säker på att jag kommer få en hörnlägenhet så på bilden nedan kan man inte se min dörr. Detta är som sagt taget från innergården. Utsidan är ut mot en stor korsning, men de är ju helt nybyggda så är inte rädd för att bli störd av ljud faktiskt.

Dom små utsikten man ser på varje loftgång är cykel parlering. Smart va?! 

Helt nybyggt. Jag förstår det inte själv. Jag är 20 år, jag går andra året på universitetet och jag ska få bo i något helt nybyggt. Något ingen annan har bott i!

Jag köpte även två köksstolar dag. På myrornas, 90 kr för två stycken. Gamla är de också. Men sköna och stabila, inte det minsta rangliga. Det är coolt att blanda gammalt och nytt. Lägenhet från 2014 och stolar från början på 1900-talet! 

Vi glömde mitt delen i bilen, så ja, det ät därför jag sitter så konstigt, försöker sitta "normalt" samtidigt som jag typ sitter i 90 grader. Haha...

Med en del i stoppat tyg i mitten!

En helt fantastisk dag

Jag har fått tid på sjukhuset med en specialist om två veckor, vilket känns så jävla bra! Aldrig träffat en specialist inom något ämne förut. Spännande att få träffa någon som inte fastnat på en vårdcentral och känner sig miserabel över det, som så många läkare jag träffat tidigare. 

Jag har även fått hem mitt kontrakt på min nya lägenhet! 1/2 december hämtar jag ut nycklarna och innan den 15e har jag flyttat in! Så jävla pepp! 

Det må å ena sidan ha varit en jävligt tuff vecka, men å andra sidan så går livet så jävla bra nu!

Jag tänker välja att fokusera på det positiva och jag kommer rocka min egna lägenhet så jävla hårt! 

Helt ensam eller med besök ibland. 

Hur som helst kommer jag vara en liten solstråle i min egna lägenhet, mitt inne i centrala Örebro! 

Jag vet att ni stockholmare kanske inte förstår, för Örebro känns så litet i era ögon. 

Vi har 1 H&M inne i stan, istället för 56 okej?

 Men det är lite som att flytta in typ 150 meter från drottninggatan. Ha 500 meter till Stureplan och 1 km till Stockholm central. Typ så centralt är det!

4600 spänn i månaden går den härligheten på, men jag har ju 150 meter till McDonalds så kan ju alltid rycka in där? Nej usch och fy, det skulle jag aldrig klara. Inte mer studier också. 

Jag har dock ansökt om att vara kontakt person, gärna till en ungdom/ung vuxen. Alltså typ en kompis till en person med något form av handikapp. Inte för att det egentligen är ett jobb då man varken får pengar eller gör det för pengar. Men när vi ändå var inne på ämnet "sysslor utöver plugg".

Idag har jag pluggat hela dagen men tänkte nu snart avsluta. Och fira att livet går så bra!

Genetik föreläsning

Andra året på universitetet, fortfarande repition från gymnasiet...

Skittrist. Men måste igenom den, så jag inte missar något viktigt och nytt.

BÄÄÄÄM

Ellen har en ny lägenhet!

Idag är bara en såndär dag

Det är bara att sätta på ett leende och köra Ellen.

Idag är bara en såndär dag

Dumma förfäder

Jag har länge misstänkt att jag haft en ny tand på G på övre tandraden till vänster. En visdomstand då antar jag. Detta för att tandköttet bakom min sista tand haft en konstigt vassform utåt. När jag var hos tandläkaren i våras sa han dock inget om denna tand så tänkte att jag bara har spetsigt ben. 

I lördags när vi var påväg till bonus svär farmor och farfar (haha, vilka krångliga famiöje relationer jag har...) så kände jag att något skavde i kinden lite. Tänkte först att det kanske var ett popcorn skal, eftersom vi år popcorn dagen innan och dessa förbaskade skal alltid fastnar i mitt tandkött och skaver. När vi kom fram upptäckte jag dock att där det förut bra var ett kantigt ben under tandköttet stack det nu ut en bit ben. Eller ja, tand. 

Jag har nu sett början på en visdomstand. Jag hatar att dra ut tänder och skulle helst av allt sövas, så jag slapp vara vaken när de drar ut skiten. Fyfaan.

Jag pratade senast förra veckan med några från klassen om visdomständer, och karma valde att ge mig en samma helg, bara för att jävlas över att jag sagt att jag verkligen inte ville ha en smärtsam utdragning tack vare en förbannad visdomstand!

På det har jag en blåsa i kinden på högra sidan. Känner mig inte så glad på min mun just nu.

Jag har inte bloggat på hela helgen

Jag har inte kännt mig motiverad, och dessutom väldigt stressad.

Mycket som hänt den senaste veckan och som händer de kommande veckorna.

Senaste veckan har följande hänt; eventuell inställning av resan till USA, eventuellt köp av ny biljett för att i slutändan komma till familjen ändå, mycket plugg, praktik, spänning angående eventuell ny lägenhet, resa till R och planering av eventuellt resa med Ida. 

Under helgen har följande hänt; jag har mer eller mindre ställt in resan med Ida då jag känner mig stressad och kanske inte kommer ha pengar, jag har eventuellt fått en lägenhet, jag och R besökte Roberts bonus farmor och farfar ungefär 3 timmar med bil från Umeå med övernattning, mysmiddag med Shek 4 och ikväll hade jag och R ännu en mysig kväll.

Nästa vecka är det väl 2-3 grejer inplanerat på universitetsschemat, resten gör jag som alltid upp själv. Har en del att lyssna på (inspelade föreläsningar) och plugga, så jag ska nog hålla mig upptagen. 

Idag hem från vår utflykt, på en grusväg i skogen, det var otroligt dimmigt bitvis. Aldrig varit med om liknande!

Vi såg tjäder gåendes på vägen också.

Sol och jag är glad

Idag är det sol ute och funderar på en lite promenad i solskenet. 

Jag och Ida och började prata om en liten weekend tillsammans någonstans i Europa innan jul. Skulle vara så kul att leka med Ida i någon av Europas städer! Skulle vara helt fantastiskt. 

Idag är alltså en väldigt bra dag, dessutom får jag träffa baby ikväll! Hämtad med nya bilen, svarta faran. Fin bil, en aning gammal och skruttig men annars en fin bil!

Lite tröttare nu när jag skrivit ett inlägg!

Känner mig inte trött och kan inte riktigt sova. Näsan är faktiskt inte mer täppt an vanligt, vilket är ett stort plus. 

I morgon har jag väl en ganska full dag. Plan till Umeå, träff med pappsen hemma här och en del plugg som ska göras. Men i ordningen tvärt om, så klart.

Först plugg, sen pappa, sen flyg till Umeå. 

Hela helgen med min babe. Filurar på lite roliga grejer vi kan hitta på. Jag är av någon anledning fett sugen på att pka till myrornas och köpa någon billig tröja och prova på att batikfärga dem! Men när jag googlar beskrivs det som att badkar behövs... Jag har inget badkar i Umeå. Jag vet inte ens om det är en aktivitet som skulle falla Robert i smaken men, eh man måste ju prova nya grejer! Jag vill också blanda drinkar med Roberts vodka och så kan R dricka saft ;) 

En sak som är säker... Vi ska se Catching Fire som har kommit ut på Netflix!

Den olidliga väntan

Just nu väntar jag på så många mail. Uppdaterat min mail minst var 30e minut mellan 8-17. Jag anmälde intresse till en lägenhet för några veckor sedan, en lägenhet jag verkligen vill ha. En helt egen nyrenoverad lägenhet, det skulle vara så fantastiskt! Så väntar spänt på att höra från hyresvärden. Just nu är statusen "behandlas" enligt hemsidan. Det är väl bara några veckor kvar, så jag fortsätter att uppdatera min mail maniskt någon vecka till helt enkelt.

Jag väntar också på svar från min lärare som jag informerade om min USA situation, så vi får hoppas på att vi löser det hela. Jag vill så gärna åka! Mer än gärna, längtar redan nu efter familjen där borta och blöta hundpussar. 

Min mail går som sagt på högvarv. 

Vill ha en egen nyrenoverad lägenhet!

Jag vill åka hem till familjen över jul!

Kan inte bara mailen med goda nyheter komma?!

Igår upptäckte jag något hemskt.

Igår mailade Robert mig bekräftelsen på vår USA resa över jul. Antingen har jag aldrig fått den förut eller så har jag bara tappat bort den i min mail. Jag har letat som en galning i månader efter tid när vi åker, men inte hittat det. Jag har i alla fall haft datumet säkrat, den 19 december. Lite nervöst var det när schemat kom med en praktisk examination inplanerad den 18 och 19 december. Visade sig sedan att man hade examinationen en av dagarna. "Puuuh" tänkte jag och pratade med min lärare om att ha examinationen den 18 för att kunna ta flyget tidigt den 19.
Igår fick jag bokningsbekräftelsen.
Vi åker inte alls på fredagen den 19, vi åker redan torsdag. Klockan 6.30 på morgonen så jag missar hur som helst planet, oavsett vilken dag jag har. Och nej, jag missar inte examinationen, jag missar planet. För studierna går före.
Nu får vi se om jag ställer in julresan och får fira jul i sketna, äckliga Sverige utan Robert, som kommer åka till USA oavsett om jag följer med eller inte, och istället fira med "familjemedlemmar" där känslor om starkt ogillande är liksidiga. Jag tycker verkligen inte om jul i Sverige. Framför allt på grund av en människa, som jag tyvärr måste dela blodsband med.
Julafton är inte kul här, det är förknippat med ångest och spydiga kommentarer. Samtidigt så måste jag fira jul med familjen om jag är kvar i Sverige, och jag och mamma kan inte heller dra en spontanare till typ Madeira. Det skulle såra min mormor och morfar för mycket, och dom tycker jag ju faktiskt om. Jättemycket till och med!
Vi får hoppas att jag och min lärare kan filura ut något.
Annars kan hela jävla julen bara gå och ta sig.

Mitt låååår

Asså... Mitt lår. Det gör mer och mer ont för varje dag. Igår gick det bra att sitta med, idag kan jag inte riktigt sitta utanatt  det gör ont, oavsett hur jag sitter. För att inte snacka om att sova. Kan ju inte ligga på vänstersidan och varje gång jag försöker så vaknar jag till lite av smärtan. 

Stackars mig. Klantiga jag. Men jag skyller allt på Robert! Jag var tvungen att komma bort från honom för han höll på och busa och ja då hände det här. 

Vill lägga mig nu

Jag är så trött och jag vet inte vad jag ska göra tills det är "okej" att sova. 

Idag började jag 7.30 som vanligt när det är VFU (verksamhets förlagd utbildning, ska praktik). Vaknade 5.45 och mådde ganska dåligt. Sovit dåligt och drömt mardrömmar. Hade rätt mycket ångest för idag. Denna gång skulle vi ha 2 patienter var och efter som vi jobbar i par, totalt 4. Missförstå mig inte, jag älskar mitt jobb, eller ja, framtida jobb. Men det är rätt stort och jobbigt när man helt plötsligt börjar. Man är på helspänn och ska göra allt rätt och i rätt ordning. Jag tror inte någon fattar hur mycket regler det är! Det är hundratals! Det är långt ifrån bara sitta bakom en dator och trycka på lite knappar.

Dagen idag gick hur som helst strålande! Absolut strålande!

Jag satte hastighets rekord på 55 minuter på en komplett mätning, vilket är väldigt bra rent tidsmässigt då det tidigare blivit väldigt stressigt mellan patienter och som dessutom tyder på att jag är mer säker på alla tester, utrustningen och uträkningarna! Riktig toppendag! Hade supergulliga patienter och jag älskar mot jobbbb!

 

Så går det när man är en klant helt utan kroppskontroll

Igår morse höll jag och Robert på och busade och lekte med varandra innan vi gick upp ur sängen. Robert håller på och retas och jag ska lite "snabbt och smidigt" ta mig ner för hans våningssäng. Jag missar/väljer att hoppa över sista trappsteget på stegen. Istället landar jag med en fotöljkant i låret... Aj.

Bilden till vänster visar hur det såg ut precis efter fram tills igår kväll vid 10. Då upptäckte jag att det hade förvandlas till monsterblåmärket till höger... Så ser det ut även idag.

3 år

Idag är det tre hela år sen jag bjöd Robert på hallonpaj och tvmys. Det har gått otroligt fort. Och känns ännu sjukare att det är ett helt år sen vi firade 2 år, för det här året har verkligen gått sjukt fort.

Han är min bästa vän, min stabila punkt och min partner.

Tack Facebook för att du påminde mig <3

Tack för att du är min, min galna knäppboll!

Let's be cops

Igår hade jag och Robert en biodejt.

När jag kom i torsdags kväll (en timme sent...) möttes jag av detta;

Vi hade ju pratat om bio så gullisar hade fixat presentkort hihi.

Så igår bestämde vi oss för biodejt och "Let's be cops". Den var fantastiskt rolig och en film precis i vår smak! Vi två skrattade nog högst och oftast, men det är så vi är och det är bara kul!  Vi valde även platser med dubbelsäten så det var som en soffa. Hur mysigt som helst!

Jag och Robert har ju väldigt sällan "dejter". När vi ses är det fantastiskt i sig, så på så sätt blir ju vårt förhållande aldrig tråkigt utan vi är hur lyckliga som helst genom att bara... Vara helt enkelt. När vi mer eller mindre bodde ihop under gymnasiet hade vi mer dejter då det blev lite tråkigt att bara sitta inne på samma ställe. Nu är det ju en stor grej varje gång vi ses. Det betyder dock inte att det är extra kul att komma på en dejt! Dessutom har ju Robert haft det lite tufft hela den här terminen med hjärnskakningen och när vi har setts har han ju inte riktigt orkat göra så mycket... Så vi behövde verkligen lite biomys. 

Det var verkligen en helt perfekt kväll och filmen är heltklart sevärd!