Men eftersom mitt konto låst sig/uppdateringar på hemsidan/okänd anledning kommer jag inte in på skolands plattform, studentforum. Man måste logga in på studentforum för att komma till Blackboard, där allt vårt kursmaterial ligger. Så som inspelade föreläsningar, åhörarkopior osv. Jag är i Stockholm i helgen, jag behöver lite mammatid och kompistid efter det som hänt den senaste tiden... Så, jag valde att inte ta med min dator, då den väger så mycket, och på den har jag automatisk inloggning, vilket gör att jag hade vetat om det var jag som var korkad och hade glömt mina inloggnings uppgifter eller om det faktiskt var hemsidan. När jag försöker logga in står det nämligen "dina uppgifter kunde inte valideras". Inte "fel lösenord eller användarnamn" utan "kunde inte valideras".... Sen tog jag så klart inte med min böcker, då jag endast skulle vara här över en dag, och tänkte att jag har saker jag kan och ska göra som endast behöver dator, så struntade jag i alla tunga böcker. Så istället sitter jag här, utan böcker, med en näsa som inte fungerar pga kass sjukvård, och känner mig ensam.
Saknaden är lite extra idag... Men jag ska försöka att inte tänka på allt det negativa. Eller skriva för mycket här. Jag vill inte att detta ska bli en deppblogg, även om jag samtidigt vill att det ska spegla mitt liv. Jag har de senaste dagarna övervägt att skippa bloggen. Att stänga ner den. Men jag vill nog trots allt hålla den levande. Nej, jag har inte längre en pojkvän i Umeå eller svärföräldrar i USA eller annan släkt utspridd över världen som kan tänkas vilja veta vad jag håller på med,
jag har förlorat allt det... Men jag gillar att skriva. Jag struntar i vem som läser. Om så ingen läser, eller folk jag ogillar läser,
eller folk jag förlorat för den delen. Jag vill skriva för att jag gillar det. Sen kan jag ju förvarna, denna blogg kommer troligtvis inte vara speciellt spännande en tid framöver. Uppdateringar kommer eventuellt vara glesa. Jag behöver som sagt läka, och jag vill inte blotta hela mitt hjärta här. Det känns svårt att skriva på ett sätt. Jag vill ju som sagt inte skriva ut allt det onda, det jobbiga, som ändå finns här. Samtidigt vill jag ju inte måla upp en bild av att jag älska lever loppan och allt är så skimrande rosa och perfekt, för det är det ju inte. Jag saknar och jag kommer fortsätta att sakna. Förstår ni balansen? Jag är ju inte heller någon snygging, som endast kan lägga upp selfies och skriva om mitt senaste sminkinköp eller tipsa om hur du enklast håller en brun utan sol bränna snygg.
Nu känner jag att det blev två inlägg i ett här... Men jag ska strukturera upp det med en sammanfattning:
- Så... jag borde ha pluggat, men jag kan inte.
- Min läkare från vårdcentralen ska skicka en ny remiss till Capio så jag får träffa en ny specialist om 3 månader. Det visade sig också att läkaren på USÖ tänk skicka mig till röntgen för att röntga bihålorna, dock varit väldigt otydlig om det för mig... Dock var hans bemötande mot mig inte acceptabelt, även om det känns lite bättre när jag vet att min utredning inte är helt klar. Han tog mig fortfarande inte på allvar, och pratade bort mina problem och sa ju att jag troligen bara inbillade mig... hur som helst.
- Jag ska behålla bloggen, och försöka att skriva om saker som inte innehåller känslor... Hm, lycka till!
