Allt är kaos nu. En av mina bästa tjejkompisar är som bortblåst. Jag känner mig så ensam. Jag saknar henne, det gör så ont...
Men i alla väder, i alla situationer har jag haft en vän som stått där, alltid med en hand. En stor kraftig hand som alltid bär. Jag vet inte vad jag skulle vara utan honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar