Annorlunda julafton... Inte hemma hos mormor och morfar. Inte med mamma.
Inte som det varit de senaste 18 åren...
Men jag känner mig som en del av familjen här, inte alls som en plus ett. Att jag känner mig som en i familjen i Sverige är inte förvånande, jag har bott där de senaste 4 månaderna och jag har varit där flera gånger i veckan i över ett år. Men dom här har jag träffat vid tre tillfällen. Oma och Opa har jag inte träffat förens nu och Alex har jag bara chattar med innan.
Men jag är en del här. Så det känns juligt ändå, hemma liksom. Det känns bra! Jag längtar till Robert får sin julklapp, jag är så nöjd! Jag ska visa en bild när han fått den, vågar inte nu. Jag tror inte han kommer läsa bloggen idag (det gör han typ bara när jag är sur haha) men vågar inte riskera!
Det är helt fullt under granen! Det är sjukt... Så mycket julklappar! Visst vi är 9 pers men ändå!
Julklappar från mamma som väntar i Sverige!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar