Det är som om jag fysiskt kan känna hur han slits i från mig. Det är någon som drar, sliter och skär i mig inifrån. Allt för att få bort han och hans delar. Minnen, känslor, begär, längtan, vänskap allt tas bort med våld. Allt detta sker inte mot min vilja, tvärt om är det jag som sett till att det är så här och jag står vid mitt beslut. Mina mardrömmar är i princip borta. Inga som dör längre, inga spöken, inget sådant.
Men att jag tycker att vi gjort rätt gör inte smärtan mindre. Den är lika äkta för det.
Det är fortfarande någon som sliter sönder mig från insidan och den enda personen som kan göra sån smärta bättre är han dom tas bort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar