Hemlängtan

Just nu längtar jag hem. Hittills den här senaste månaden har jag inte längtat hem en enda gång. Visst, jag har gråtit över att jag saknar Robert och jag har tvingat mamma att komma hit en helg för att jag saknat henne. Jag har också längtat bort, om lätt kan blandas ihop med hemlängtan. Men jag har inte längtat hem. Men nu längtar jag. Jag vill sova i min säng. Äta frukost vid mitt matbord. Slippa laga tråkig mat som ändå inte blir god. För lets face it. Jag kan inte laga mat. Eller jag är för lat. Jag älskar min utbildning men just denna vecka kan jag inte låta bli att ånga mig. Jag vill hem. Att aldrig bo hemma igen skrämmer mig. Att inte ha ett höstlov att åka hem över suger.
Sen så saknar jag min hamster, som är död.
Vissa dagar älskar jag att bo ensam. Men en dag som denna, när mamma är utomlands och jag inte bara kan ringa henne, när min pojkvän spelar dataspel istället för att svara på sms, när jag har pluggat matte i 6 timmar och insätt att min lärare i matte är helt inkompitet på att lära ut. Ja då känns det lite tufft, och fredag och Stockholm känns lite långt bort.
Men jag kommer hem i helgen <3