Måste något vara perfekt för att du ska älska det?

Jag har tänkt på en sak, måste något vara perfekt för att du ska älska det? Mitt svar är ju ett självklart nej. Jag älskar många imperfekta ting. Tyvärr verkar det inte vara något självklart, i alla fall när det kommer till djur.

Ja, även denna tanke startade vid katter. Ja, mycket av det jag tänker på är katter.
Min lilla Luna är långt ifrån perfekt. Hon har spytt och kletat bajs på pretty much allt jag äger. Genom kärlek, pussar och kramar (vilket Luna okattigt nog älskar), bra mat och ett tryggt hem, har vi arbetat bort detta problem och vi lever nu i ett i stort sätt spy och bajsfritt hem. Förutom bajs i lådan då, där det ska vara.

Många förstår inte grejen med att adoptera ett djur. Jag förstår å andra sidan inte hur man inte kan tycka att det är ett alternativ. Det finns 10 000-tals hemlösa katter bara i Sverige. Uppemot 40 000 enligt en rapport. Och kom inte med någon bullshit om att många av dessa katter är vildkatter som levt hela sina liv ute och inte är ett husdjur. Eller, visst är det sant att många av dessa är just vildkatter. Men det är inte sant att alla dessa inte fungerar som husdjur. Titta på Luna. Hon räddades vid ca 4 års ålder (helt klart en vuxen katt) från ett hem med ca 50 andra katter. Exakta förhållanden är jag inte säker på, men mycket människokontakt lär hon inte ha haft. Kolla på denna katt idag. Den mysigaste katten man kan tänka sig, med en otrolig dragning till människor. När hon kom in var hon i så dåligt skick att de inte var säkra på om hon skulle klara sig. Hon har haft anorexi (en riktig diagnos från en veterinär, trot eller ej) och varit i väldigt dåligt skick. Titta på henne idag! Örebro katthem räddade i somras ca 45 katter från ett hus där de levde i absolut hemska förhållanden. Vissa katter är fortfarande skygga, ja. Men vissa blev otroligt keliga efter bara någon vecka. Katter är individer, precis som oss, och många går att bygga ett förtroende med.

Jag läste en kommentar på facebook från en person som sa att denne aldrig skulle ta en katthemskatt då de alltid är sjuka. Många katter är sjuka. Både katthemskatter och katter du ansvarslöst köper av en granne som hade sin tredje kull på 1,5 år (förlåt för cynismen).  Hur som. Många katter blir förr eller senare sjuka. De kan vara tänderna eller magen, eller vilken del som helst av kissen. Det är klart, har man spenderat början av sitt liv i dåliga förhållanden, kanske man har större chans att allt inte fungerar som det ska senare i livet. Men ska vi inte hjälpa dem för det? Att köpa en katt från en "uppfödare" och stödja detta är väldigt ansvarslöst enligt mig. Jag ska inte dra några paralleller, för jag kommer trampa typ alla på tårna. Men jag har några bra i mitt huvud!

Tacksamheten jag ser i Lunas ögon varje dag är ovärderlig och går inta att sätta ord på. Precis som dom blickarna vår älskade hund DuPont gett. Gamla gubben som hade några dagar kvar i livet tills han kom till hans räddande familj. När han får pussar och klappas på huvudet av mig, känner jag hans tacksamhet. Samma sak med Luna, hon är så tacksam.

Luna var långt ifrån perfekt när jag fick henne, och fortfarande inte med hennes nervskadade bakben. Men jag älskar henne. DuPont var i så väldigt dåligt skick, men vi älskar honom. Haddock, var inte heller i tiptop form, men vi älskar hans galna charm och puppy eyes. Jag är inte perfekt, men jag har folk som älskar mig.

 Jag brinner för djur och adoption och för folk som hjälper djur. Jag önskar att fler ville se bortom söta blandrasvalpar och bondkattungar från grannarna eller blocket. Hjälp ett katthem eller hundstall och våga inse att dessa djur kan vara minst lika perfekta på sitt sätt!