Jag är snabb

Idag invigde jag mina snabba tränings byxor! Jag mös i dom hemma i lägenheten hela dagen haha! 

Nej men faktiskt, jag var ute på en promenad, man kan nog kalla det power walk till och med, och efter det stannade dom på. Fruktansvärt skönt. Både

Värmande och smidigt! 

När livet inte är en dans på rosor

Ligger och fnissar för mig skälv, hahaaaaa! 

I Örebro har det varit en bra vecka

I tisdag var det fotboll. Sverige - Portugal om någon missat det. Vi förlorade btw. Men det var en toppen kväll ändå. Jag fick nya vänner och drack öl och rom. Vi började på kåren med att sitta utanför själva rummen med storbilds-tvn.. Lyckat. Men vi satt ett gäng utanför och drack öl och kollade in i rummet, så vi hade det bra ändå. När vi förlorat drog vi först till Angelica som bor nära universitet och drack var sin öl till och gosade med Pussen, hennes dvärgpudel! Du dundersöt är han! Sen drog vi in till stan och spelade biljard. Andra gången jag spelar typ och lyckades träffa en boll i hålet. Jag är nöjd. Sen blev det efterfest i Brickebacken! Danne och Micke bor där tillsammans så rom, kola och Singstar blev det, sådär vid tvåtiden. 

Jag har haft en väldans bra vecka denna vecka måste jag säga. Massa lyckad shopping också! Men det tar jag senare.

Gänget på kåren

Pussen, allas favorit (svart klump i sannes knä)

Dansa natten lång till Singstar! Haha. Jag gillar fotboll mer och mer.

Lite lugnare idag.

Det är bra att mamma är i Örebro i helgen, så får jag ta det lungt och slipper tänka på allt det jobbiga. 

Det är bättre idag, det är det. Jag är inte lika förbannad. Inte alls faktiskt. Nu är jag bara läskigt likgiltig till situationen som på något sätt inte känns som mitt problem längre. Jag tänker inte bry mig om skit jag får ta för att någon annan har problem. Sånt tar jag avstånd från och är villig att lämna helt bakom mig om det skulle gå så långt. 

Men nu i helgen försöker jag strunta i alla såna tankar och i stället ha kul med mammsen!

Vi var och shoppade i stan idag. Mamma bjöd på en adventsljusstake och två mini tomtar, så nu har jag lite egna jul saker! Sen så kollade vi på vinterskor och finsittnings/jul/nyårs klänning. Ett par skor hittade jag, dock i fel färg/storlek men dom köper jag nog i morgon när vi åker till Marieberg. Klänning däremot är svårt. Lång och smal som jag är tycker men ju att jag borde ha lätt att hitta något då jag alltid fått höra att jag har modell kropp, ja jag kanske ser ut som modellerna gör eller skyltdockorna gör... Men hur ser Sveriges befolkning ut? Jo, tjejerna i min ålder är runt 165-170 och normalsmala. Alla är för det första alltså kortare än mig, vilket är mitt första problem, hitta klänning som inte visar rumpan. Sen var det där med normalsmal. Jag har väldigt smal midja, speciellt i förhållande till mina höfter, så klänningar med resår i midjan går bort då de bara blir förstora. Sen har jag en ganska platt rumpa liksom. Snygg men långt ifrån Lisas PR liksom. Så kroppsstrumpor är inget jag känner mig bekväm i alltid... Sen vill jag ha något jag kan ha bh under. Så, jag får lite ångest då jag precis sollat bort alla möjliga klänningar i världen typ.

Dagens bästa kandidat... Snygg men jag känner mig lite smal och ranglig i den... Ska kolla vidare i Marieberg i morgon! 

Varning för personligt inlägg

Jag har ju sagt tidigare att jag inte vill skriva ut känslor här på bloggen längre. I alla fall inte som jag gjorde för ett tag sen. Men nu kan jag inte hålla mig...

Jag är sårad och trött. Trött på att ständigt behöva fråga, lirka och gissa. Känslor är till för att pratas om, speciellt i en relation. Extra speciellt i en som denna. Det enda jag har gjort de senaste två/tre veckorna är att gissa, fråga, tjata och lirka. Försöka få fram känslor och svar, men lämnas ständigt utan.
Det tär så otroligt och leder endast till bråk och sura miner. Det har gått ganska långt nu, och jag är på väg till bristningsgränsen nu. Jag går under av den ständiga oron och stressen. Det här är inget jag vill ta. Det är inte okej att lämna över sådana känslor på en partner som inte vill något annat än att hjälpa och stötta men när man bara får svar om att allt är okej, att allt är bra och att man inte har något att oroa sig över... Ja, då finns det inte något jag kan göra utan att ta all denna stress, dessa elaka ord och den ständiga oron.
Jag är på väg till kanten nu, annars skulle jag aldrig skriva det här. Jag är rädd för att uttrycka sådana här känslor offentligt men när allt är på väg att brista, vad har jag då att förlora?

Idag har jag provat massor av klänningar

Vill ha något fint till kommande sittning och jul/nyår så jag drog med Robert till stan här i Umeå. Jag hittade några kandidater, som denna nedan till exempel 

Men den var tydligen inte perfekt så letade vidare. De jag hittade drönare på Gina var perfekta! En svart och en blå. Båda längklänningar. Problemet med båda var den öppna ryggen. Den blå var enkel, lång ärmad långklänning, lagom taight, ingen urugning på framsidan, däremot en djup i ryggen. Då går det inte att ha bh... Jag har inte perfekt runda opererade bröst så jag känner mig inte bekväm i att gå utan bh haha. Kanske ska köpa en sån där klister bh...? Fungerar dom? Är det värt det? Får tänka på saken. Den svarta var utan ärmar och också den hade ingen urrining, men hade som en öppen skåra i ryggen. Snygga båda två! Men Gina Tricot finns på fler ställen så jag får tänka på det! 

Så otroligt trött på skiten

Just nu känner jag mig trött. 

Trött på att pendla mellan Örebro och Umeå. Speciellt igår, planet blev 30 minuter försenat och eftersom det var kvällens sista plan i Umeå missade jag sista flygbussen. Går och pratar med SAS om ersättning då jag är student och inte har några pengar, inga jag vill spendera på en taxi när flygbussen kostar 40 spänn. Nej säger dom, vi har bara skyldighet att ta dig från punkt A till B, säger dom då. Inte ordagrant men typ så. Arg och besviken går jag i alla fall till taxi parkeringen där hur många taxis som helst står; skönt, då kommer jag i alla fall hem. Och som på en given signal åker alla 20 taxibilar iväg samtidigt. Kvar blir jag och en annan snubbe. Jag går in och sätter mig och ringer Robert igen. Då kommer två killar i 20 års åldern som är påväg ut. En av killarna vänder och går tillbaka in och frågar vart jag och andra killen, som missade alla taxis med mig, ska. Universitet säger jag och Vasaplan säger han. Killen med bil säger att han kan skjutsa oss. JIPPI! Killen med bilen och hand kompis hämtar bilen medans jag och killen som är tandläkare väntar. Vi pratar och han säger att vi väl kan ge killarna en hundring var. Självklart säger jag men när tandläkaren får reda på att jag pluggar i Örebro och har en pojkvän i Umeå säger han; jag bjuder på det här eftersom jag jobbar och du pluggar! Killarna i bilen är hur trevliga dom helst, även om han kör som en galning och skjutsar mig nästan hela vägen hem. Men att pendla mellan Umeå och Örebro är uttröttande. 

Brunrött till blont

Jag vill bli ljusare till sommaren, det är en sak som är säker. Jag vill bli ljushårig, inte direkt blond utan mer brun/blond. Men jag är ju röd i botten vilket är svårt att få bort... Att vara blond/röd är ju rätt snyggt. Hittade några indpo bilder på We heart it... 

Den rödbruna färgen ^ liknar det mitt hår har under gällande toning. Att bleka och hålla på känns läskigt, skulle aldrig våga göra det i hela håret, men kanske i topparna? Kanske kan vara snyggt? 

Men det blir nog ett vår projekt. Först måste jag tvätta ut den aktuella toningen, och det har jag inte direkt någon brådka med. Jag trivs. Dock måste jag fortfarande klippa mig. 

Idag hade vi ännu en lång föreläsning.

Långa sega föreläsningar om psykologi är vad jag ska ha nu fram till mitten av Januari. Läser en kurs nu som ingen vet vad den heter, men alla vet att det är psykologi. Tror den heter Beteende och samhällsvetenskapliga perspektiv. Men jag är inte säker på om det är delkurs 1 som heter så eller hela kursen. Jaja, mindre viktigt. Långsam känns den i alla fall och jag saknar matten lite. Vem hade trott det om mig? Men jag kanske tar tillbaka allt när jag får U på både rapporten och salstentan. Vi får se, vi har inte fått något betyg än och jag tänker inte ta ut någon förlust i förskott.
      Idag är det sol i Örebro. Eller Ö-Bor som jag tycker ska bli en ny ball förkortning.
"Vart pluggar du då?" "Ö-Bro".
      Precis som man kallad Hudiksvall Hudik och Örnsköldsvik Ö-vik. Att man kallar Ö-vik för just Ö-vik kan ju ha med att Ö R N S K Ö L D S V I K är så förbannat svårt att säga. Samma sak gäller väl till viss del Hudiksvall. Örebro är lätt att säga...
      Men jag vill ända kalla det Ö-bro. Det ger det lite status istället för "En stad 20 mil upp/ner/åtsidan från Stockholm". Örebro är en fin stad, mysig och tusen gånger bättre än Stockholm.
Idag när jag fick nog sa jag faktiskt "Jag hatar Stockholm".
      Hatar; nej. Men jag vill inte tillbaka. Jag är så klar med den där skitiga stora staden där man inte kan komma någonstans för att det är 1. För mycket bilar och 2. Kollektivtrafiken är ett skämt.
       Här kan man gå överallt och dit man vill och bussarna går. Kanske inte sent på kvällen och vi får se hur det blir i vinter men det är skillnad. Sen har vi oftast trevliga bussförare här, till skillnad från Stockholm där det varken kan höra buss eller bete sig som folk.
      Nej Stockholm vill jag inte tillbaka till. Inte heller blir jag kvar i Örebro. Vi får se vart kärleken och jobben tar mig. Just nu är det Umeå trakten som verkar aktuellt men vem vet, jag kanske inte ens blir audionom. Först och främst måste jag få G på tentan.

En tråkig tisdag

Just nu är jag mitt imellan kurser. Vi började i och för sig en ny igår men inte om något nytt eller spännande. Gamla gubben Fraud pratade vi om. Så idag har jag varit helt oproduktiv. Jag har ju ingenting jag måste läsa eller så, så det har blivit datorn hela dagen. Jag har lagat mat också och så nyss var jag och handlade. Så otroligt värd dag. Jag försökte få några i min klass att träffas, för jag vet hur uttråkad jag blir av en dag ensam hemma, speciellt när man inte ha något att plugga. Men alla ställde in av olika anledningar, vilket var tråkigt, men så är det ibland.
Två vettiga grejer har jag fått gjort idag i alla fall. Jag bokade tid hos en barnmorska och oj oj oj vilket krångel det skulle vara då. Behövde maila för att bestämma tid eftersom man behövde beställa telefontid med en barnmorska för att få beställa tid med en barnmorska. Jag gav upp på det och mailade istället. Först bokar dom in mig på den enda dagen jag inte kan de närmsta 3 veckorna. Hur som helst, till slut fick jag en tid. Men det tog ett tag att få det avklarat.
Sen har jag också laddat ner Portal 1 + 2! Installerade Portal och det fungerar på min dator! Den pallar faktiskt spelet! Vilket jag inte trodde, eftersom det bara är en surf och skriv dator som inte var speciellt dyr av sig.
Så det har jag också roat mig med. Samt att handla och köpa onyttig mat. Hehe. Två panpizzor, två gorbys, en rulltårta, rökt lax och en stor burk turkisk yoghurt. Konstig blandning haha. Känner mig verkligen som en äkta student ibland.
Tvättat mina sminkborstar har jag också gjort! Jag har ju faktiskt varit riktigt duktig idag!
Och städade gjorde jag igår.

Ibland saknar jag mina vänner. Eller rätt ofta. Mina stockholmsvänner. När man har en sån här dag ledigt. Att inte kunna smsa runt och ses, för att alla är 20 mil bort...
Jag undrar när hemlängtan släpper, när Örebro börjar kännas som hem och när jag inte längtar efter Stockholm som känns som hem. Örebro känns mer som något under helgerna, men Barkarby och mitt rum där, det är verkligen hemma.

Här är en av mina favoritbilder på två av mina favorit personer på en resa jag inte kommer glömma.

Den här bilder är lycka för mig. 

Jag ska bosätta mig i skogen

Jag hatar grannar. Hatar.
Aldrig kommit överrens med grannar och tycker mest dom är ivägen.
Lägenheten i Brickebacken är inget undantag. Jag avskyr grannarna just nu. Deras bebis skriker hela nätterna och dom bråkar och skriver varje natt, typ 11-12. I går höll dom på till cirka halv 1.  Nu är det turkdunk som gäller. Och inte låg ljudnivå heller, nej nej! Här kör vi absolut högsta volym på dunket och sången. Noll respekt.  Tror jag ska börja öva på min nya dans. Elefantdansen kallar jag den, och jag ska bjuda alla mina vänner.

Snart får jag träffa mina homeboys <3

Så här glad är jag! (Eller ännu mer men hånleenden är inte sexiga)

I mina ny jeans dessutom. 50% på allt på JC i Örebro i 3 timmar, det blev ett par Tiger jeans för 600 spänn. Vilket kap.

Nu vet alla min jeans storlek om ni vill ge mig jeans i julklapp. 36 i längd funderar också. (PS jag har klippt bort lappen nu)

När pojkvännen klagar är det illa

Robert klagade på att jag inte bloggar längre. Då är det illa. 

Men helt ärligt... Inspirationen är borta. För ett år sen bloggade jag flera gånger per dag, nu finns ingen inspo. Dessutom har jag haft den, enligt äldre audionomer och lärare, svåraste kursen på alla tre år. Så eventuellt kan jag komma tillbaka nu. Men jag lovar inget. Dock har jag något jag ska skriva om på lager, mitt älskade smink. 

Jag är i Stockholm för närvarande! Min vän som numera bor i Luleå kommer till Stockholm för första gången så klart man måste hem! 

Jag var på en mysig middag hos min andra familj idag, Roberts pappa och bonus mamma. Samt två bonus systrar också. Mysigt att komma hem. För det är också lite hemma, men långt ifrån lika hemma som när Robert är med, han är alltså i Umeå, vi ses nästa helg. 

Jag är glad att jag kommt hand familj så nära att jag kan besöka dem utan Robert och känna mig bekväm i det. Samma sak gäller såklart även hans amerikanska familj. Jag skulle inte ha några problem med att bo hos dem i Texas utan honom. Inte hur länge som helst, det skulle vara tomt. Men jag skulle kunna dränka mina sorger i Dupos fluffiga päls.

I love that fluffy boy.

Nu ska jag se om Robert är klar med sin filmkväll med han sektion på universitet och om han vill prata godnatt. Tror han kan titta på film fortfarande så... Det får nog bli snack i morgon. Pratade ju ändå med honom i 45 minuter tidigare idag. Fick min telefon räkning nu för september, inte så dyr tack vare mitt super abonnemang men ganska många mer timmar. 10 totalt med mamma och Robert, och ja, majoriteten var med Robert. 

Så här kände jag innan tentan jag hade igår. Men lite mer såhär efter:

(Tentan gick alltså helt okej.)