Kvällar

Varje kväll blir jag ledsen. Ännu en dag har gått och det betyder att vi är en dag närmare tills jag åker hem, tills jag och Robert skiljs och det är tillbaka till att bara träffas varannan helg. 

Jag hatar det. Jag absolut hatar det här. Jag vill ju vara nära honom precis som alla andra par får. 

Det är 2 är och 5 månader kvar drygt tills vi får vara tillsammans på heltid. Det är bara för lång tid! 

Det är värt det helt klart, men smidigt krossar det mig. För jag vet att när vi åker hem om en vecka är det 6 månader tills vi får vara med varandra mer än en helg i sträck. Sen börjar det om igen. Varannan helg..

Det finns inget jag kan göra. Bara vänta på att tiden ska gå eller be för att det visar sig att Örebro har ett bra fysik program.