Nu var det dags för hemfärd.

Lämmade Robert vid tåget tidigare idag och kunde så klart inte hålla tårarna tillbaka. Jag hatar det här. Hatar att säga hejdå.

Nu sitter även jag på tåget, framme om 20 minuter, och Robert borde precis ha kommit med tåget till Umeå. Sen är det 25 minuters väntan, som vanligt, tills min buss går. Jag som var så glad över att det var måndag så bussarna skulle gå som vanligt! Sen kom jag på att det är röd dag idag... Suck.

Jaja, jag är hem runt 8 och då ska jag plocka ner mina julgrejer. Jag åker hem till Stockholm igen på onsdag kväll/torsdag morgon och skulle vara skönt om julen var borta när jag kommer hem igen den 17e januari liksom haha.

Kan inte säga att det ska bli skönt att komm hem igen, när jag som sagt åker tillbaka till Stockholm igen om bara två dagar, jag är ju nästan inte ens hemma.

När Robert friterade kalkon igår!

Ja det har han! ^ Eh, är han menar jag. Höhö, trött humor.