Och inte trött på livet som i "åh jag vill inte leva längre, ingen tycker om mig". Utan jag är trött på "det som är livet". Handla, planera, laga mat, tvätta, plocka,
städa. Jag vill hem! Eller bo med min babe. Allt är så roligare när man är två. Nu är jag bara trött.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar