Då kan massa negativa tankar komma.
Men jag känner mig inte deppig. Inte heller glad, lycklig, kär, ledsen, sur eller någon annan känsla.
Jag känner mig bara tom.
Jag misstänkte att det skulle bli så här.
Bara 3 hel dagar kvar innan det smäller. Det blir typ system overload.
Men ändå. Lite kontakt, lite känslor skulle hjälpa. En hjälpande hand, den som fanns där förut. Den där blicken, de där orden.
Jag känner mig ensam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar