Grannar

I natt bråkade jag och Robert med grabbarna nedanför. De är alltid högljudda, alltid. Sen är väl ljudisoleringen är katastrof men man kan ju visa respekt. Förut hade de en bebis/litet barn som alltid började gråta mellan 9.30-10.30. Nu har bebisen slutat men istället har föräldrarna börjat gorma. När jag gick och la mig vid 11 i onsdags höll de på så jag hade svårt att somna. I natt var det dock värre. Jag vaknade av att Robert inte kan sova för att de låter så mycket. Dom pratar så otroligt högt att det inte går att somna. Som om någon stod utanför mitt rum och pratade. Högt. Om de ärade ett språk vi förstod skulle vi utan problem kunna hänga med i vartenda ord. Vid en punkt började de sjunga också. Då börjar Robert hoppa i golvet. Då blev det tyst. Klockan var runt 1 då och vi hade fått nog. Skönt att de förstod piken. Efter det kunde vi sova.

Men vi har det bra här i Brickebacken... Men tyst är det inte